konsten att göra ett bra jobb: säga upp sig
En dryg vecka har gått sedan jag sade upp mig. JAG SADE UPP MIG! Så länge som jag har tänkt på den möjligheten, och så har det plötsligt blivit verklighet... Lustigt. Minst två insikter har drabbat mig sedan uppsägningen blev ett faktum:
1. Jag har problem med auktoriteter. Har alltid varit skitnervös så fort chefen varit i närheten, men nu plötsligt känner jag mig riktigt bekväm och pratar glatt med henne om allt möjligt. Gör nog ett bättre intryck nu än på hela tiden jag arbetat där...
2. Ju mindre jag bryr mig, desto bättre jobb gör jag. Plötsligt vågar jag prova fler nya saker, krafsar ihop snabba bra mail till föräldrar och är generellt tokeffektiv. Jag tror att mekanismen består i att eftersom jag inte behöver leva med konsekvenserna så länge så minskar jag på ambitionsnivån och bara GÖR istället för att som vanligt övertänka allting. Mycket skönt.
Jag kanske borde satsa på att bara ha korta vikariat eller nåt.
Kommentarer
Trackback
