outofhabit

Hemma! För första gången på en evighet, känns det som. Det är ett jäkla flängande nuförtiden. Är det inte jobb så är det träning, pendling, terapi eller umgänge. Sömnen blir väldigt lidande, den här veckan har nog innehållit minst sömn någonsin. Intressant är att de dagar då jag sovit tre timmar är de dagar jag varit som piggast. Om än lite smågroggy. Luddig. Det händer mycket nu. Trots att det känns lite jobbigt eftersom jag är en hemmaråtta så är det bra. Jag lever. Jag inte bara är, utan jag lever. Och om man ändå ska hålla på att vara vid liv så är det nog bäst att spendera tiden levande.

Nu har jag några timmar ensam hemma innan det är dags för nästa aktivitet. Ska andas lite. Och diska. Och städa.