outofhabit

Idag är det tungt. En gråta på tåget-dag... Jag känner mig verkligen så jävla värdelös på jobbet. Ungarna vill inte komma till mig. Inte ens de som förut tyckte att det var kul. De vill inte, och de jag ändå lyckas få med mig försöker köra med mig. Jag var för mesig från början, och det minns de mycket väl. Det får som följd att de inte vill göra något som är svårt, och i och med att vi jobbar med deras svårigheter är förstås allt svårt... Jag vill göra det roligt, jag försöker, men lyckas uppenbarligen inte. Jag vet inte vad jag ska göra. Hur ska jag kunna få vara kvar på jobbet om barnen inte vill träffa mig? Då är jag ju bara oanvändbar. Jag vet inte hur jag ska ta mig ur det här. Skit.