kälvsjänslan

Idag har jag mitt livs första ”riktiga” sjukdag. Vaknade med halsont och blev lite nervös eftersom det går streptokocker på jobbet. Tog det säkra före det osäkra och stannade hemma, smitta barnen känns ju inte som någon höjdare... Så idag har jag bara legat och slöat i sängen. Det var ett tag sedan jag gjorde det senast, det är liksom full rulle hela tiden. Under veckan som var hann jag inte sova mina nödvändiga åtta timmar en enda natt, då det hände något varje kväll, både jobbrelaterat och privat. Pust. I helgen gick jag upp ca 7 timmar senare på mornarna än vad jag gör under veckorna. Eheh. Jag som hade tänkt hålla en någorlunda jämn dygnsrytm...

Jag kommer hur som helst in i jobbet mer för varje dag. Under veckan som var grät jag faktiskt inte på tåget hem en endaste gång. Det är positivt. Positivt är också att självkänslekursen har satt igång. Det känns väldigt skönt att veta att jag kommer att träffa den här gruppen trevliga människor varje tisdag i ytterligare tio veckor framöver. Jag känner mig relativt trygg bland dem, och har bestämt mig för att vara hundra procent ärlig under våra träffar. Lägga bort alla jävla masker.

En uppgift var att sätta upp mål för vad jag vill få ut av den här kursen. Efter en analys av mina problembeteenden kom jag fram till följande, sorterat i stigande svårighetsgrad. Jag vill:
  • Le mot dem jag möter.
  • Sluta kritisera mig själv på ett okonstruktivt sätt.
  • Fokusera på det som är bra med mig.
  • Sluta älta och övertolka saker.
  • Vara närvarande i nuet.
  • Våga fråga när jag inte förstår.
  • Ta initiativ till samtal med kolleger.
  • Veta vad jag känner.
  • Veta vad jag tycker.
  • Bara göra sådant som jag vill – våga säga nej.
  • Veta vem jag är.
  • Vara den jag är.
  • Acceptera den jag är.
  • Uppskatta den jag är.
Sedan hoppas jag förstås att andra problem minskar när jag uppnår mina mål, till exempel mina jävla blackouts då hjärnan går på rast och lämnar en total tomhet i mitt huvud. Hm, nu insåg jag att jag inte gjort veckans ”läxa” än. Får ta tag i det.
Trackback
RSS 2.0