alkoholen
Jag hittade ett inlägg som jag skrev någon gång i januari, men inte har publicerat. Här är det:
Det sista året har en stor del av mina tankar kretsat kring alkoholen. Jag utlovade ett inlägg om det på min forna blogg, men det blev aldrig av. På den sista tiden har dock behovet av att skriva om det kommit tillbaka, och särskilt aktuellt blev det för några veckor sedan. Jag var då ute på krogen för första gången på länge, och insåg att jag lika gärna hade kunnat umgås med min dementa farmoster. Samtalen jag hade med folk såg precis likadana ut som de gör med henne. Jag blev tillfrågad om någonting, svarade, och en stund senare frågade samma person samma sak igen. Det hände ett flertal gånger, med flera olika personer. Vad är det då för mening med att umgås, funderade jag. Om man ändå inte minns det efteråt?
Tiden sedan dess har innehållit jul och nyår och ledighet, och tillvaron har varit mer alkoholspäckad än vanligt, på olika sätt. Jag inser särskilt tydligt under sådana perioder hur mycket min syn på alkoholen har förändrats. Det är bara något år sedan som den ändrades drastiskt. Jag vet faktiskt inte varför, det bara hände. Tidigare hade jag ett osunt förhållande till alkohol, med ett klart riskbruk. Alkoholen har mycket länge påverkat mitt liv negativt, inte bara genom eget bruk, och jag tyckte att det var en jävla skitdrog. Men samtidigt var den alldeles för förförisk.
För en så hämmad person som mig var den befriande. Jag fungerade bättre socialt, fick bättre självförtroende, blev kreativ och kunde koncentrera mig. Jag blev piggare och fick lättare att ta tag i saker. Den hjälpte mig att distansera mig från sådant som fick mig att må dåligt, dämpade ångesten och gjorde mig gladare. För stunden. Jag var medveten om att jag hade ett riskbruk, men kunde inte värja mig. Jag kallade alkoholen för min bästa vän och min värsta fiende. Hatkärlek. Men så plötsligt vände det alltså, plötsligt drabbades jag av en rad insikter. Framför allt insåg jag att jag ju vill umgås med personer för att de är de personer som de är, inte för de personer som de blir med promille i blodet. Och att jag vill vara omtyckt för den jag är, inte för den alkoholen gör mig till. För det är inte jag. Och så insåg jag att när jag är påverkad och umgås med andra som också är det, då är det ju inte vi som umgås. Då är det våra alkohol-alter egos som umgås. Och då är det inte på riktigt. Jag vill umgås på riktigt.
Tyvärr känner jag många som har ett rejält riskbruk, i flera fall är det nog till och med missbruk, av alkohol och jag tycker att det är väldigt obehagligt. I vissa kretsar är det alltid alkohol inblandat när man ska umgås. Det är riktigt läskigt. Tråkigt, tragiskt. Samtidigt som jag förstår dem så önskar jag att de fick inse vad jag insett. Att det är så mycket mer värt att umgås på riktigt. Jag blir så ledsen och besviken när personer som jag tycker mycket om väljer att inte vara sig själva när vi umgås. Jag tolkar det som att de väljer att inte umgås med mig, trots att jag vet att de inte medvetet tänker så. Jag undrar vad deras anledning till att dricka är. Det finns alltid en anledning.
Trots allt har jag inte lagt av med alkoholen. Jag kan motivera det lika lite som jag kan motivera att jag äter kött fast jag tycker att det är fel. Det är hemskt frustrerande att inte förstå sig på sig själv. Men visst förstår jag ändå delvis varför. När ett av mina största problem är det med att fungera socialt och alkoholen hjälper mig med det, så är det inte helt konstigt att jag inte vill skiljas totalt från den. Sedan är det hela den här sociala grejen, samt att öl och vin kan vara hemskt gott och göra särskilda tillfällen festligare. Jag vill därför inte ge upp alkoholen helt, men tar det väldigt mycket lugnare nu än förr. Det jag framför allt vänder mig emot är det att dricka sig berusad och därmed bli någon annan, och att det alltid ska drickas när man umgås. Men jag dricker ändå fortfarande ofta vid umgänge, och blir ibland även mer berusad än vad jag egentligen har tänkt mig och vill. För att alkoholen är så förförisk, så manipulativ. Så jävlig.
Skulle alkoholen ”uppfinnas” nu skulle den inte bli tillåten i Sverige. Det är en drog, och den skulle klassas som illegal. Alkoholen är enligt WHO den fjärde största orsaken till sjukdomsbörda i Europa och USA. Det är så jävla sjukt. Mitt hat mot alkoholen är starkare nu än förr, men jag kan ändå inte förneka ett litet litet inslag av kärlek i det. Utan alkoholen är det många jag förmodligen inte hade vågat prata med, och därmed inte lärt känna. Fast i och för sig, fanns inte alkoholen kanske jag hade lärt mig att våga.
Eh, ursäkta längden på detta inlägg. Alkoholfrågan ligger mig varmt om hjärtat, och egentligen har jag ännu mer att säga om det.
Det sista året har en stor del av mina tankar kretsat kring alkoholen. Jag utlovade ett inlägg om det på min forna blogg, men det blev aldrig av. På den sista tiden har dock behovet av att skriva om det kommit tillbaka, och särskilt aktuellt blev det för några veckor sedan. Jag var då ute på krogen för första gången på länge, och insåg att jag lika gärna hade kunnat umgås med min dementa farmoster. Samtalen jag hade med folk såg precis likadana ut som de gör med henne. Jag blev tillfrågad om någonting, svarade, och en stund senare frågade samma person samma sak igen. Det hände ett flertal gånger, med flera olika personer. Vad är det då för mening med att umgås, funderade jag. Om man ändå inte minns det efteråt?
Tiden sedan dess har innehållit jul och nyår och ledighet, och tillvaron har varit mer alkoholspäckad än vanligt, på olika sätt. Jag inser särskilt tydligt under sådana perioder hur mycket min syn på alkoholen har förändrats. Det är bara något år sedan som den ändrades drastiskt. Jag vet faktiskt inte varför, det bara hände. Tidigare hade jag ett osunt förhållande till alkohol, med ett klart riskbruk. Alkoholen har mycket länge påverkat mitt liv negativt, inte bara genom eget bruk, och jag tyckte att det var en jävla skitdrog. Men samtidigt var den alldeles för förförisk.
För en så hämmad person som mig var den befriande. Jag fungerade bättre socialt, fick bättre självförtroende, blev kreativ och kunde koncentrera mig. Jag blev piggare och fick lättare att ta tag i saker. Den hjälpte mig att distansera mig från sådant som fick mig att må dåligt, dämpade ångesten och gjorde mig gladare. För stunden. Jag var medveten om att jag hade ett riskbruk, men kunde inte värja mig. Jag kallade alkoholen för min bästa vän och min värsta fiende. Hatkärlek. Men så plötsligt vände det alltså, plötsligt drabbades jag av en rad insikter. Framför allt insåg jag att jag ju vill umgås med personer för att de är de personer som de är, inte för de personer som de blir med promille i blodet. Och att jag vill vara omtyckt för den jag är, inte för den alkoholen gör mig till. För det är inte jag. Och så insåg jag att när jag är påverkad och umgås med andra som också är det, då är det ju inte vi som umgås. Då är det våra alkohol-alter egos som umgås. Och då är det inte på riktigt. Jag vill umgås på riktigt.
Tyvärr känner jag många som har ett rejält riskbruk, i flera fall är det nog till och med missbruk, av alkohol och jag tycker att det är väldigt obehagligt. I vissa kretsar är det alltid alkohol inblandat när man ska umgås. Det är riktigt läskigt. Tråkigt, tragiskt. Samtidigt som jag förstår dem så önskar jag att de fick inse vad jag insett. Att det är så mycket mer värt att umgås på riktigt. Jag blir så ledsen och besviken när personer som jag tycker mycket om väljer att inte vara sig själva när vi umgås. Jag tolkar det som att de väljer att inte umgås med mig, trots att jag vet att de inte medvetet tänker så. Jag undrar vad deras anledning till att dricka är. Det finns alltid en anledning.
Trots allt har jag inte lagt av med alkoholen. Jag kan motivera det lika lite som jag kan motivera att jag äter kött fast jag tycker att det är fel. Det är hemskt frustrerande att inte förstå sig på sig själv. Men visst förstår jag ändå delvis varför. När ett av mina största problem är det med att fungera socialt och alkoholen hjälper mig med det, så är det inte helt konstigt att jag inte vill skiljas totalt från den. Sedan är det hela den här sociala grejen, samt att öl och vin kan vara hemskt gott och göra särskilda tillfällen festligare. Jag vill därför inte ge upp alkoholen helt, men tar det väldigt mycket lugnare nu än förr. Det jag framför allt vänder mig emot är det att dricka sig berusad och därmed bli någon annan, och att det alltid ska drickas när man umgås. Men jag dricker ändå fortfarande ofta vid umgänge, och blir ibland även mer berusad än vad jag egentligen har tänkt mig och vill. För att alkoholen är så förförisk, så manipulativ. Så jävlig.
Skulle alkoholen ”uppfinnas” nu skulle den inte bli tillåten i Sverige. Det är en drog, och den skulle klassas som illegal. Alkoholen är enligt WHO den fjärde största orsaken till sjukdomsbörda i Europa och USA. Det är så jävla sjukt. Mitt hat mot alkoholen är starkare nu än förr, men jag kan ändå inte förneka ett litet litet inslag av kärlek i det. Utan alkoholen är det många jag förmodligen inte hade vågat prata med, och därmed inte lärt känna. Fast i och för sig, fanns inte alkoholen kanske jag hade lärt mig att våga.
Eh, ursäkta längden på detta inlägg. Alkoholfrågan ligger mig varmt om hjärtat, och egentligen har jag ännu mer att säga om det.
konsten att hitta: inte leta
För två månader sedan skrev jag följande: ”... Nu har jag i alla fall bestämt mig för att vara singel ett bra jävla tag, och försöka hitta mig själv under den tiden. Försöka hitta Lisa som hon är när hon inte har en man att försöka bli omtyckt av. Jobbet och resten av världen kommer förstås ändå finnas kvar att försöka bli omtyckt av, men jag skalar av en liten bit i alla fall. Jag har bestämt mig för detta två gånger tidigare, och då har det inte hållit särskilt länge. Eftersom Lagen om alltings jävlighet gäller, och man bara hittar när man inte letar.”.
Jag har alltså bestämt mig för att vara toksingel tre gånger i mitt liv. Varje gång har en man trillat in i mitt liv som ett brev på posten. Ja, så även den här gången. Jag anade faktiskt att det var så här det skulle gå, eftersom det är så typiskt. Ganska komiskt.
Så, då kan man ju fundera över hur det blir med det här Lisahittandet. Men jag tror faktiskt inte att det här förhållandet behöver vara ett hinder vad det gäller det, snarare tvärtom. Av någon anledning kan jag lägga bort mina masker när jag är med honom. Dessutom lockar han fram egenskaper hos mig som jag inte visste att jag hade. Bra egenskaper. Jag tror att han kan vara en hjälp i mitt sökande efter mig själv.
Livet är onekligen lustigt. Det beter sig aldrig som man väntar sig. Eller så är det just det det gör. Jag väntar mig ju att det beter sig knasigt nuförtiden.
Jag har alltså bestämt mig för att vara toksingel tre gånger i mitt liv. Varje gång har en man trillat in i mitt liv som ett brev på posten. Ja, så även den här gången. Jag anade faktiskt att det var så här det skulle gå, eftersom det är så typiskt. Ganska komiskt.
Så, då kan man ju fundera över hur det blir med det här Lisahittandet. Men jag tror faktiskt inte att det här förhållandet behöver vara ett hinder vad det gäller det, snarare tvärtom. Av någon anledning kan jag lägga bort mina masker när jag är med honom. Dessutom lockar han fram egenskaper hos mig som jag inte visste att jag hade. Bra egenskaper. Jag tror att han kan vara en hjälp i mitt sökande efter mig själv.
Livet är onekligen lustigt. Det beter sig aldrig som man väntar sig. Eller så är det just det det gör. Jag väntar mig ju att det beter sig knasigt nuförtiden.
schhh
Jag har ju vissa problem med att ge luft åt ord som antyder att något är bra, då jag är vidskeplig och tycker mig ha erfarit att det bra går i kras så fort jag pratar lite för högt och mycket om det. Så "risken" finns att det blir lite tyst här...
finerier
Ujujuj, vilken dag... En viktig bit i mitt jobb med självkänslan är att skriva upp allt positivt som händer, sådant som bekräftar mig som person. Det tenderar jag annars att glömma, och kvar blir bara det negativa. Jag är dessvärre totalt genomusel på att komma ihåg att skriva ner detta, men idag måste det göras. Så mycket fint jag har fått höra idag, alltså. Framför allt från en vän samt från en i självkänslegruppen. Fantastiska saker slängde de ur sig. Sedan har jag idag även gjort sådant som jag själv blivit nöjd med, vilket inte händer särskilt ofta. Jag är alldeles vimmelkantig av allt bra och fint som händer ibland.
Sedan är jag också livrädd för sådana här dagar, för de gör att fallet, det oundvikliga fallet, blir längre och hårdare.
Men nu ska jag jobba med att njuta av det som är bra när det är bra. Det skulle vara fint att kunna.
Sedan är jag också livrädd för sådana här dagar, för de gör att fallet, det oundvikliga fallet, blir längre och hårdare.
Men nu ska jag jobba med att njuta av det som är bra när det är bra. Det skulle vara fint att kunna.
liv
Hemma! För första gången på en evighet, känns det som. Det är ett jäkla flängande nuförtiden. Är det inte jobb så är det träning, pendling, terapi eller umgänge. Sömnen blir väldigt lidande, den här veckan har nog innehållit minst sömn någonsin. Intressant är att de dagar då jag sovit tre timmar är de dagar jag varit som piggast. Om än lite smågroggy. Luddig. Det händer mycket nu. Trots att det känns lite jobbigt eftersom jag är en hemmaråtta så är det bra. Jag lever. Jag inte bara är, utan jag lever. Och om man ändå ska hålla på att vara vid liv så är det nog bäst att spendera tiden levande.
Nu har jag några timmar ensam hemma innan det är dags för nästa aktivitet. Ska andas lite. Och diska. Och städa.
Nu har jag några timmar ensam hemma innan det är dags för nästa aktivitet. Ska andas lite. Och diska. Och städa.
rubrik
Efter en vecka då jag känt mig mer medioker som människa, mer usel på jobbet och mer värdelös som social varelse för varje dag som gått är det skönt att helgen är kommen. Ett par dagar då jag inte behöver prestera samt får umgås med folk som jag känner mig hyfsat trygg med. Igår var det öl och Alias, utgång och existentiella diskussioner. Det är roligt att prata med någon som tänker lite liknande som jag, eller i alla fall förstår hur jag tänker. Att prata om det gör också att jag blir mer medveten om vad jag tänker, samt föder följdfunderingar. Igår blev jag mycket lurig på hur jag definierar verklighet.
Jag har tidigare resonerat som så att jag tänker vad jag tänker, så är det, och vad skulle det ge mig att läsa om vad andra har tänkt? Men nu börjar jag tänka om. Jag är sugen på att läsa lite. Frågan är vars man börjar.
Ikväll blir det middag och felodimestival med fina vänner. Mys.
Jag har tidigare resonerat som så att jag tänker vad jag tänker, så är det, och vad skulle det ge mig att läsa om vad andra har tänkt? Men nu börjar jag tänka om. Jag är sugen på att läsa lite. Frågan är vars man börjar.
Ikväll blir det middag och felodimestival med fina vänner. Mys.
skutt
Hihihi, plötsligt känner jag mig så himla busig. Tokpigg och lite pirrig i magen och vet inte riktigt vars jag ska ta vägen. Jag tror att jag råkade ta två Voxra idag, och det är inte omöjligt att det kan ha med det här att göra. Högst opraktiskt då jag egentligen bör lägga mig kl nio om kvällarna för att få mina obligatoriska åtta timmars sömn. Men nu är sömnen långt borta. Jag vill helst bara skutta omkring hela natten och... jag vet inte vad mer jag skulle göra än att skutta omkring. Men ändå.
Jamenfaktiskt. Jag fick ju ökad ångest när jag åt dubbel dos Voxra i våras. Det här känns lite som samma känsla, fast på den positiva sidan av känslospektrat. Kanske är det så att ångesten ökas om grundstämningen är åt det negativa hållet, men om utgångsläget är på plussidan så kanske det blir såhär? Lite skuttigt. Och det ligger liksom något under tungan.
Liknande kicken man kunde få av koffein en gång för länge sedan. När jag och min f.d. älskade vän petade i oss koffeintabletter och sedan låg och skrattade en halvtimme i sträck. Det var fint.
Jag har svårt att förstå att jag har ett jobb, där jag faktiskt måste dyka upp på utsatt tid och sedan uträtta vettiga saker hela dagen. Jag känner mig fortfarande som en ytterst oansvarig student som utan problem kan dröna framför datorn halva natten eller festa en onsdagskväll och sedan dagen efter helt enkelt bestämma om jag ska gå på föreläsningen eller vända mig om i sängen och dra täcket över huvudet. Jag kan inte förstå att har blivit den där som har ansvar. Det där som jag alltid varit så rädd för. Livet är så jävla konstigt.
Det känns inte riktigt på riktigt.
Nu gäspade jag, positivt. Ska ta tillfället i akt och blunda.
Jamenfaktiskt. Jag fick ju ökad ångest när jag åt dubbel dos Voxra i våras. Det här känns lite som samma känsla, fast på den positiva sidan av känslospektrat. Kanske är det så att ångesten ökas om grundstämningen är åt det negativa hållet, men om utgångsläget är på plussidan så kanske det blir såhär? Lite skuttigt. Och det ligger liksom något under tungan.
Liknande kicken man kunde få av koffein en gång för länge sedan. När jag och min f.d. älskade vän petade i oss koffeintabletter och sedan låg och skrattade en halvtimme i sträck. Det var fint.
Jag har svårt att förstå att jag har ett jobb, där jag faktiskt måste dyka upp på utsatt tid och sedan uträtta vettiga saker hela dagen. Jag känner mig fortfarande som en ytterst oansvarig student som utan problem kan dröna framför datorn halva natten eller festa en onsdagskväll och sedan dagen efter helt enkelt bestämma om jag ska gå på föreläsningen eller vända mig om i sängen och dra täcket över huvudet. Jag kan inte förstå att har blivit den där som har ansvar. Det där som jag alltid varit så rädd för. Livet är så jävla konstigt.
Det känns inte riktigt på riktigt.
Nu gäspade jag, positivt. Ska ta tillfället i akt och blunda.
att sakna
Inatt drömde jag att Sara bara hade varit bortsprungen alla dessa månader. Plötsligt hittade jag henne, eller snarare hittade hon mig. Hon sprang emot mig och jamade och jag blev förstås outsägligt glad.
Jag saknar henne hemskt mycket. Häromdagen hittade jag en låda med kattgodis när jag städade. Sånt gör fortfarande väldigt ont. Sara kommer aldrig att äta det där godiset.
Min bästa vän i 18 år. Jag minns perioder då jag verkligen inte visste vad jag hade tagit mig till om jag inte hade haft henne. Hon var ett sällskap och en tröst när jag var ensam och mådde skit. Min älskade lilla pälsboll...
Ett av mina största problem med det här livet är det som handlar om att älska andra. För det tar alltid slut, och då gör det så fruktansvärt jävla ont. Så ont att det nästan inte är värt det. Men ensamheten är inte heller något roligt alternativ... Jag är arg på livet som är utformat på ett så jävligt sätt. Att leva innebär en hemsk massa smärta. Visst finns det glädje också, men smärtan väger tyngre. Det är inte okej.
Jag saknar henne hemskt mycket. Häromdagen hittade jag en låda med kattgodis när jag städade. Sånt gör fortfarande väldigt ont. Sara kommer aldrig att äta det där godiset.
Min bästa vän i 18 år. Jag minns perioder då jag verkligen inte visste vad jag hade tagit mig till om jag inte hade haft henne. Hon var ett sällskap och en tröst när jag var ensam och mådde skit. Min älskade lilla pälsboll...
Ett av mina största problem med det här livet är det som handlar om att älska andra. För det tar alltid slut, och då gör det så fruktansvärt jävla ont. Så ont att det nästan inte är värt det. Men ensamheten är inte heller något roligt alternativ... Jag är arg på livet som är utformat på ett så jävligt sätt. Att leva innebär en hemsk massa smärta. Visst finns det glädje också, men smärtan väger tyngre. Det är inte okej.
what if i don't agree
with the lines i have to read
they don't pay me enough
the way i see it
Ani DiFranco - Dog Coffee
with the lines i have to read
they don't pay me enough
the way i see it
Ani DiFranco - Dog Coffee
trötteri tröttera
Bättre dag idag. Jag har lekt hela dagen. Fått kompisar som mäter en meter på höjden. Vågat vara lite småsocial även med de där som är längre. Deltagit i mysig teckensångstund. Haft en något mindre seg sirap i huvudet. Fått tillbaka lite jobbpepp.
Efter tre nätter med för lite sömn samt tre intensiva dagar så är jag dock totalt urlakad nu. Ligger i sängen och orkar inte röra mig en millimeter. Vill titta på Rederiet, men har det bara på skivor och saknar cd-läsare.
Hmm. Önskar att jag inte slarvat bort min filmer-att-se-lista. Det är sällan jag har lust med film, men just nu vore det nog det enda rätta. Får väl kika på IMDBs topp-250-lista. Skulle vara kul att ha betat av den någon gång. Eheheh, det är en bit kvar kan jag säga...
Nu startar mitt livs första riktiga helg. Häftigt.
Efter tre nätter med för lite sömn samt tre intensiva dagar så är jag dock totalt urlakad nu. Ligger i sängen och orkar inte röra mig en millimeter. Vill titta på Rederiet, men har det bara på skivor och saknar cd-läsare.
Hmm. Önskar att jag inte slarvat bort min filmer-att-se-lista. Det är sällan jag har lust med film, men just nu vore det nog det enda rätta. Får väl kika på IMDBs topp-250-lista. Skulle vara kul att ha betat av den någon gång. Eheheh, det är en bit kvar kan jag säga...
Nu startar mitt livs första riktiga helg. Häftigt.
musik 2011
Last.fm är skoj om man gillar statistik, vilket jag gör. Eller alltså, inte att beräkna t-värden och sånt, hu, men... staplar. Jag gillar staplar. Här följer den musik jag lyssnat på under 2011, mätt i antal spelade låtar. Det är nästan lite väl övertydligt vem som är min favoritartist.....
shuffleleken
Bara för att det är så skoj:
1. Ställ musikspelaren på shuffle
2. Tryck till nästa låt efter varje fråga
3. Låttiteln blir svaret på frågan
1. Hur mår jag idag?
Just D - Vart tog den söta lilla flickan vägen (Haha, jag stod faktiskt framför ett foto av en 5-årig Lisa och funderade på precis det imorse)
2. Hur kommer/har dagen idag att vara/varit?
Agnes Härdelin - The Widow (E dör? Inte för att vi är gifta eller ens tillsammans, men det är väl det närmsta jag kan tänka mig. Eller så träffar jag en änka?)
3. Vad var det första jag tänkte idag?
THF - I'm BB-King (Soft att vakna och tro att man är en gammal bluesgubbe)
4. Vad är det sista jag kommer tänka på innan jag somnar ikväll?
Die Toten Hosen - Lügen (Jaha, blir det en sån kväll :/)
5. Vad händer imorgon?
Rolf Carvenius - Bluer than blue (Meeeeh lesen :()
6. Hur blir den kommande veckan?
Paul McCartney - Another day (Javisst, en ny vecka brukar bestå av andra dagar)
7. Vad skulle mina vänner ge mig för namn om dom fick välja åt mig?
The Beatles - Flying (Wii?)
8. Vad tycker folk i allmänhet om mig?
Lydia Lunch - Knives in the drain (I blacken the walls as I suffer my youth / I've got the cancer of birth / and I ask what's the use - Peppen!)
9. Vilken låt beskriver mitt utseende bäst?
The Beatles - Across the universe (Flummigt?)
10. Vilken låt beskriver min personlighet bäst?
Göteborgsmusiken - Militärmarsch nr 1 i D-dur (Wiii, jultomtens verkstad-marschen!)
11. Hur mår min kropp?
Clash - Should I stay or should I go (Den funderar på att lämna mig?)
12. Har någon sexfantasier om mig?
Nationalteatern - Valens sista vals (En dansande döende val? Eh :/)
13. Vilken låt passar mest in på den jag håller kär?
The Cardigans - Sick & Tired (Klad?)
14. Vad gör jag fel i livet?
Caramell - Efter plugget (Slutar plugga? Jag visstere, jag borde inte!)
15. Vad gör jag rätt i livet?
Welle: Erdball - Monoton & minimal (Es gibt keinen Kompromiss / Es zählt nur JA und NEIN / Wir sehen, wie es wirklich ist / Wir denken minimal)
16. Vad önskar jag mig mest?
Oasis - Morning glory (Need a little time to wake up / Need a little time to rest your mind - jomenvisst)
17. Har jag en djup och mörk hemlighet?
Ani DiFranco - Shameless (Nä, alltså?)
18. Kommer jag att få barn?
Gnom - Vals om en mann fortalt av to kviger (Jag får en son som två kossor (?) skvallrar om?)
19. Kommer jag att gifta mig?
Wham! - Last christmas (Jag gifte mig förra julen utan att minnas det? Eller kommer att gifta mig med den jag var tillsammans med då? Eller är bitter och tänker ge mitt hjärta till någon annan?)
20. Hur kommer jag att dö?
Tori Amos - A sorta fairytale (Sticka mig på en spinnrock?)
21. Vilken låt ska spelas på min begravning?
Kaizers Orchestra - Bøn fra helvete (Jaha, det är där jag hamnar alltså.)
22. Vad är meningen med livet?
Ebba Grön - Staten & kapitalet (Åhååå, skall genast gå med i moderaterna!)
1. Ställ musikspelaren på shuffle
2. Tryck till nästa låt efter varje fråga
3. Låttiteln blir svaret på frågan
1. Hur mår jag idag?
Just D - Vart tog den söta lilla flickan vägen (Haha, jag stod faktiskt framför ett foto av en 5-årig Lisa och funderade på precis det imorse)
2. Hur kommer/har dagen idag att vara/varit?
Agnes Härdelin - The Widow (E dör? Inte för att vi är gifta eller ens tillsammans, men det är väl det närmsta jag kan tänka mig. Eller så träffar jag en änka?)
3. Vad var det första jag tänkte idag?
THF - I'm BB-King (Soft att vakna och tro att man är en gammal bluesgubbe)
4. Vad är det sista jag kommer tänka på innan jag somnar ikväll?
Die Toten Hosen - Lügen (Jaha, blir det en sån kväll :/)
5. Vad händer imorgon?
Rolf Carvenius - Bluer than blue (Meeeeh lesen :()
6. Hur blir den kommande veckan?
Paul McCartney - Another day (Javisst, en ny vecka brukar bestå av andra dagar)
7. Vad skulle mina vänner ge mig för namn om dom fick välja åt mig?
The Beatles - Flying (Wii?)
8. Vad tycker folk i allmänhet om mig?
Lydia Lunch - Knives in the drain (I blacken the walls as I suffer my youth / I've got the cancer of birth / and I ask what's the use - Peppen!)
9. Vilken låt beskriver mitt utseende bäst?
The Beatles - Across the universe (Flummigt?)
10. Vilken låt beskriver min personlighet bäst?
Göteborgsmusiken - Militärmarsch nr 1 i D-dur (Wiii, jultomtens verkstad-marschen!)
11. Hur mår min kropp?
Clash - Should I stay or should I go (Den funderar på att lämna mig?)
12. Har någon sexfantasier om mig?
Nationalteatern - Valens sista vals (En dansande döende val? Eh :/)
13. Vilken låt passar mest in på den jag håller kär?
The Cardigans - Sick & Tired (Klad?)
14. Vad gör jag fel i livet?
Caramell - Efter plugget (Slutar plugga? Jag visstere, jag borde inte!)
15. Vad gör jag rätt i livet?
Welle: Erdball - Monoton & minimal (Es gibt keinen Kompromiss / Es zählt nur JA und NEIN / Wir sehen, wie es wirklich ist / Wir denken minimal)
16. Vad önskar jag mig mest?
Oasis - Morning glory (Need a little time to wake up / Need a little time to rest your mind - jomenvisst)
17. Har jag en djup och mörk hemlighet?
Ani DiFranco - Shameless (Nä, alltså?)
18. Kommer jag att få barn?
Gnom - Vals om en mann fortalt av to kviger (Jag får en son som två kossor (?) skvallrar om?)
19. Kommer jag att gifta mig?
Wham! - Last christmas (Jag gifte mig förra julen utan att minnas det? Eller kommer att gifta mig med den jag var tillsammans med då? Eller är bitter och tänker ge mitt hjärta till någon annan?)
20. Hur kommer jag att dö?
Tori Amos - A sorta fairytale (Sticka mig på en spinnrock?)
21. Vilken låt ska spelas på min begravning?
Kaizers Orchestra - Bøn fra helvete (Jaha, det är där jag hamnar alltså.)
22. Vad är meningen med livet?
Ebba Grön - Staten & kapitalet (Åhååå, skall genast gå med i moderaterna!)
i put a cup out on the window sill to catch the water as it fell now i got a glass half full of rain to measure the time between when you said you'd come and when you actually come
2011
Motsvarade 2011 dina förväntningar?
Ohnej. Eller, egentligen hade jag väl inga riktiga förväntningar, men mycket har hur som helst gått sämre än vad jag bör ha hoppats. Ett skitår på flera sätt. Med ett antal undantag, förstås.
Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Åmen, man gör ju nya grejer hela tiden... Typ åkte på festival i Ungern, gick på Tivoli i Köpenhamn, såg Nyckeln till frihet, käkade ett antal nya mediciner, höll i en veckogammal bäbis, körde med trafiklärare, såg Ani DiFranco, etc. etc.
Har du några nyårslöften?
Nää, varken för 2011 eller 2012. Man blir bara besviken på sig själv med såna. Jag föredrar att överraska mig själv istället.
Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Ja-a! En vän och ett flertal bekanta.
Vilka länder besökte du?
Norge, Danmark, Grekland, Montenegro, Kroatien, Slovenien, Italien och Ungern.
Vilka datum från år 2011 kommer du alltid att minnas?
7 augusti. Dagen då jag förlorade min bästa vän sedan 18 år tillbaka.
Vad var din största framgång 2011?
Fixade att skriva en jäkla magisteruppsats. Lyckades att återigen ta mig upp ur mörket.
Största misstaget?
Att gå med på att äta Fluanxol. En dryg månad av likgiltighet och noll känslor, en dryg månad som försvann. Usch.
Vad spenderade du mest pengar på?
Resor, framför allt till Norge.
Bästa köpet?
Resorna
Gjorde någonting dig riktigt glad?
Ja, pojkvännen som nu har epitetet ex har en förmåga att göra mig glad. Och papa. Och några fina vänner.
Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2011?
Kent – Utan dina andetag, Berg&dalvana & 747, Sarah Dawn Finer – Kärleksvisan, Ani DiFranco – School night. Med flera.
Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Jag mådde sämre än vad jag gjort på flera år. Vidrigt.
Vad önskar du att du gjort mer?
Skrattat.
Vad önskar du att du gjort mindre?
Angstat.
Blev du kär i år?
Nej, var det redan.
Favoritprogram på TV?
Har ingen tv.
Vad gjorde du på din födelsedag 2011?
Åt min första Voxra, fick frukost och paket på sängen av föräldrarna, sedan minns jag inget mer.
Finns det något som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Ett bättre fungerande psyke. En bättre fungerande kropp hade i och för sig inte varit helt fel heller.
Hur skulle du beskriva din stil år 2011?
Hehe, som om jag skulle ha en stil? Pösiga blåjeans + t-shirt, utsvängda svarta jeans + t-shirt, blommiga och randiga klänningar...
Vem saknade du?
Framför allt en tvåbent manlig varelse som börjar på E och en fyrbent kvinnlig varelse som börjar på S.
Den bästa nya personen du träffade?
Inte minns väl jag när jag har träffat vem.
Vad gör du på nyårsafton?
Glittrar och gasquar.
Vad vill du ha av 2012?
Ett jobb jag trivs med, sinnesfrid, kramar, hälsa och lycka åt dem jag älskar, fred på jorden.
Ohnej. Eller, egentligen hade jag väl inga riktiga förväntningar, men mycket har hur som helst gått sämre än vad jag bör ha hoppats. Ett skitår på flera sätt. Med ett antal undantag, förstås.
Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Åmen, man gör ju nya grejer hela tiden... Typ åkte på festival i Ungern, gick på Tivoli i Köpenhamn, såg Nyckeln till frihet, käkade ett antal nya mediciner, höll i en veckogammal bäbis, körde med trafiklärare, såg Ani DiFranco, etc. etc.
Har du några nyårslöften?
Nää, varken för 2011 eller 2012. Man blir bara besviken på sig själv med såna. Jag föredrar att överraska mig själv istället.
Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Ja-a! En vän och ett flertal bekanta.
Vilka länder besökte du?
Norge, Danmark, Grekland, Montenegro, Kroatien, Slovenien, Italien och Ungern.
Vilka datum från år 2011 kommer du alltid att minnas?
7 augusti. Dagen då jag förlorade min bästa vän sedan 18 år tillbaka.
Vad var din största framgång 2011?
Fixade att skriva en jäkla magisteruppsats. Lyckades att återigen ta mig upp ur mörket.
Största misstaget?
Att gå med på att äta Fluanxol. En dryg månad av likgiltighet och noll känslor, en dryg månad som försvann. Usch.
Vad spenderade du mest pengar på?
Resor, framför allt till Norge.
Bästa köpet?
Resorna
Gjorde någonting dig riktigt glad?
Ja, pojkvännen som nu har epitetet ex har en förmåga att göra mig glad. Och papa. Och några fina vänner.
Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2011?
Kent – Utan dina andetag, Berg&dalvana & 747, Sarah Dawn Finer – Kärleksvisan, Ani DiFranco – School night. Med flera.
Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Jag mådde sämre än vad jag gjort på flera år. Vidrigt.
Vad önskar du att du gjort mer?
Skrattat.
Vad önskar du att du gjort mindre?
Angstat.
Blev du kär i år?
Nej, var det redan.
Favoritprogram på TV?
Har ingen tv.
Vad gjorde du på din födelsedag 2011?
Åt min första Voxra, fick frukost och paket på sängen av föräldrarna, sedan minns jag inget mer.
Finns det något som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Ett bättre fungerande psyke. En bättre fungerande kropp hade i och för sig inte varit helt fel heller.
Hur skulle du beskriva din stil år 2011?
Hehe, som om jag skulle ha en stil? Pösiga blåjeans + t-shirt, utsvängda svarta jeans + t-shirt, blommiga och randiga klänningar...
Vem saknade du?
Framför allt en tvåbent manlig varelse som börjar på E och en fyrbent kvinnlig varelse som börjar på S.
Den bästa nya personen du träffade?
Inte minns väl jag när jag har träffat vem.
Vad gör du på nyårsafton?
Glittrar och gasquar.
Vad vill du ha av 2012?
Ett jobb jag trivs med, sinnesfrid, kramar, hälsa och lycka åt dem jag älskar, fred på jorden.
smyg smyg
Eventuellt vill jag blogga igen. Jag vet inte. Jag börjar lite försiktigt.
Ett par vänner har sagt att de saknat min blogg för att de nu har svårare att veta vad som händer i mitt liv. Det har jag dock insett är en fördel. Jag pratar nämligen hellre med vänner om hur det är och vad jag gör, än sitter ensam framför en skärm och skriver något som de ska sitta ensamma framför en skärm och läsa. Och sedan inte kunna berätta om något utan att responsen blir "ja, jag läste det". Så om det blir en blogg igen så blir det ingen ”det här har jag ätit/haft på mig/hästat/gjort idag”-blogg, utan mer en blogg om vad mina tankar kretsar kring för tillfället. Fast nu blev det pretentiöst. Mina tankar snurrar inte särskilt ofta kring något vettigt, det var inte så jag menade. De snurrar mest bara, i allmänhet. Hipp som happ. Hit och dit. Upp och ner. In och ut. Av och till. Till och från.
Hej och hå.
Vadå hå?
Ett par vänner har sagt att de saknat min blogg för att de nu har svårare att veta vad som händer i mitt liv. Det har jag dock insett är en fördel. Jag pratar nämligen hellre med vänner om hur det är och vad jag gör, än sitter ensam framför en skärm och skriver något som de ska sitta ensamma framför en skärm och läsa. Och sedan inte kunna berätta om något utan att responsen blir "ja, jag läste det". Så om det blir en blogg igen så blir det ingen ”det här har jag ätit/haft på mig/hästat/gjort idag”-blogg, utan mer en blogg om vad mina tankar kretsar kring för tillfället. Fast nu blev det pretentiöst. Mina tankar snurrar inte särskilt ofta kring något vettigt, det var inte så jag menade. De snurrar mest bara, i allmänhet. Hipp som happ. Hit och dit. Upp och ner. In och ut. Av och till. Till och från.
Hej och hå.
Vadå hå?
