outofhabit

Nyss hemkommen efter fest med fina fina kolleger. Nu börjar det kännas riktigt jobbigt att jag bara har två veckor kvar på det jobbet. Fem arbetsdagar. Usch, jag vill verkligen inte sluta. Jag kan inte tänka mig att det finns något annat jobb och arbetsplats inom mitt yrke som jag kan trivas lika bra på. Jag tycker så mycket om mina kolleger. Och upplägget på arbetet passar mig väldigt bra. Jävla skit att det bara är ett vikariat. Jävla skit att hon som jag vikarierar för tydligen också trivs bra och vill behålla sitt jobb. Samtidigt är jag oerhört glad och tacksam över att ha fått erfara att det kan kännas såhär. Men fan så sorgligt det känns.